Arbetstidslagen för arbetsgivare

Kort om lagen

Arbetstidslagen gäller för de flesta anställda, också timanställda och deltidsanställda. Den gäller inte, bland annat, för arbete i arbetsgivarens hushåll och för arbetstagare med företagsledande ställning (2 §).

Stora delar av lagen får ersättas av kollektivavtal (3 §). Därför skiljer sig reglerna ofta mellan branscher, och siffrorna nedan är lagens utgångspunkt. Kolla ert kollektivavtal.

Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan (5 §). När arbetets natur eller arbetsförhållandena kräver det får den i stället vara 40 timmar i veckan i genomsnitt under högst fyra veckor. En heltid blir alltså 8 timmar om dagen, fem dagar i veckan. Hur många timmar det blir en viss månad står i tabellen över arbetstid per månad.

Övertid och mertid

Övertid är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden och jourtiden (7 §), och mertid är samma sak för en deltidsanställd (10 §). Allmän övertid får vara högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad, och högst 200 timmar per kalenderår (8 §).

Extra övertid, mertid, ersättningen och anteckningarna går vi igenom i guiden om övertid och mertid.

Dygnsvila och veckovila

Alla anställda ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (13 §) och minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (14 §).

Regeln om midnatt till klockan 05, när vilan får brytas och räknade exempel finns i guiden om dygnsvila och veckovila.

Raster och pauser

Rasterna ska läggas så att ingen arbetar mer än fem timmar i följd (15 §). En rast är ett avbrott i den dagliga arbetstiden då den anställda inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället (15 §), och raster räknas inte in i arbetstiden, skriver Arbetsmiljöverket. Byts rasten ut mot ett måltidsuppehåll vid arbetsplatsen räknas uppehållet däremot in i arbetstiden (16 §), och det gör även pauser, korta avbrott i arbetet (17 §).

Behöver du räkna ut ett pass med rast finns en kalkylator för arbetstid.

Nattarbete

För nattarbetande får arbetstiden inte vara mer än åtta timmar per 24 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader (13 a §). Nattarbetande är den som normalt arbetar minst tre timmar av sitt pass under natten, mellan klockan 22 och 06, eller troligen kommer att arbeta minst en tredjedel av sin årsarbetstid på natten. Kollektivavtal kan ha andra regler.

Anteckningar om arbetstid: vad du ska dokumentera

Enligt 11 § ska arbetsgivaren föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. De anställda har rätt att ta del av dem, själva eller genom någon annan, och samma rätt har facket på arbetsstället.

Hur anteckningarna ska föras står i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2023:2 kapitel 9, som av.se sammanfattar:

• Anteckningar för varje anställd, tydliga och överskådliga. Arbetsgivaren bestämmer i vilken handling de görs (9 kap. 3 §), och enligt Arbetsmiljöverket går det bra på papper eller i datorn.
• Arbetsgivarens namn, arbetsstället, den anställdas namn och personnummer eller anställningsnummer, och vilken period det gäller (9 kap. 4 §).
• Jourtid, allmän övertid, extra övertid, allmän mertid och nödfallsövertid eller nödfallsmertid hålls isär, till exempel i var sin kolumn (9 kap. 5 §).
• Jourtid, allmän övertid och allmän mertid bör antecknas så snart de uppstår och ska antecknas senast 14 dagar efter beräkningsperioden (9 kap. 8 och 9 §§).
• Anteckningarna sparas på arbetsstället det kalenderår de gäller och de två följande kalenderåren (9 kap. 6 §).
• Lagen och arbetstidsschemat ska finnas tillgängliga på arbetsstället (9 kap. 7 §).

Måste all arbetstid registreras?

Arbetstidslagen kräver anteckningar om jourtid, övertid och mertid (11 §). Varken lagen eller AFS 2023:2 kapitel 9 innehåller någon allmän skyldighet att registrera varje anställds ordinarie timmar. Arbetsmiljöverket skriver ändå att alla arbetsgivare ska hålla koll på både den ordinarie arbetstiden och tiden utöver den.

EU-domstolen slog den 14 maj 2019 fast, i mål C-55/18 (CCOO mot Deutsche Bank), att medlemsstaterna ska kräva att arbetsgivare inför ett system som gör det möjligt att mäta varje arbetstagares dagliga arbetstid (EU-domstolens pressmeddelande, på engelska). Någon sådan allmän skyldighet finns ännu inte i arbetstidslagen eller i AFS 2023:2.

I praktiken för de flesta ändå alla timmar: för timanställda är timmarna lönen, och övertid och mertid går bara att räkna ut om man vet hur många timmar som arbetades totalt. Läs mer om vad en tidrapport ska innehålla.

Tillsyn

Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetstidslagen följs (20 §) och får besluta om förelägganden och förbud (22 §). Bryter en arbetsgivare utan stöd i kollektivavtal mot bland annat reglerna om ordinarie arbetstid, övertid, mertid, dygnsvila eller veckovila ska en sanktionsavgift tas ut (26 §). En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 11 § om anteckningar kan dömas till böter (24 §). Mer finns på av.se.

Så gör du det enkelt i praktiken

För in timmarna per dag, låt den anställda se dem, och stäng månaden när ni är överens. Då finns underlaget för övertid och mertid redan, och ingen behöver rekonstruera en månad i efterhand.

Klokka är ett sätt att göra det: arbetsgivaren för in timmarna, den anställda ser dem och kan flagga fel, och månaden låses och exporteras. Klokka räknar inte ut övertid eller mertid, men timmarna finns där när den som sköter lönen gör det. Vill du hellre börja på papper finns en gratis tidrapportmall. Har du timanställda gäller samma regler för dem.